Omsorgsnämndens arbetsförhållanden

 

 

Kan vi lita på den kommunala revisionen?

Riksdagen beslutade år 2006 om ändringar i lagstiftningen för den kommunala revisionen, skriver Bodil Eriksson.

Förändringarna gällde bland annat att revisorernas antal utökades samt att det ställdes större krav på den förtroendevalda revisorns oberoende.

Det nya styret i Ljusdal kallad Valliansen, agerade stick i stäv mot vad alla instanser anser om antalet revisorer, när man valde att minska dessa från sju till fem ledamöter. I förarbetena till ändringarna i kommunallagen argumenteras för en bred representation i revisionen, där samtliga partier i fullmäktige bör ges möjlighet att vara representerade och därmed får också alla partier samma insyn. Vårt nya kommunalråd Lars Molin (M) angav som skäl till minskningen att Ljusdal nu får en tätare grupp i revisionen och att man samtidigt frigör medel som bättre kan användas på annat håll. Att man minskar på det lokala demokratiska kontrollinstrumentet nämligen revisionen, är en mycket oroväckande utveckling.

Till ordförande i revisionen valdes före detta kommunalrådet, socialdemokraten Roland Bäckman. Bäckman är nu verksam som tjänsteman inom omsorgen med ett så kallat redovisningsansvar. Detta redovisningsansvar gör att Roland Bäckman undantogs för granskning av omsorgsnämndens verksamheter. Redovisningsskyldigheten är ett grundläggande hinder för att väljas till revisor. Enligt SKL:s uppfattning bör man vara mycket försiktig vid val av revisorer med undantag för granskning av viss verksamhet. Men vad bryr sig politikerna i Ljusdal om detta, istället väljs Bäckman in som ordförande i revisionen.

Bäckman var kommunalråd när det uppdagades att Ljusdals kommun manipulerade och mörkade med sin bokföring. Kommunalrådet varken reagerade eller agerade på dessa rent lagstridiga nedskrivningar utan framhöll enträget att inga felaktigheter hade begåtts. Ingen av fullmäktiges fyrtioen ledamöter invände mot att det mest grundläggande för val av revisorer åsidosattes, nämligen att denna ska stå fri från de som ska granskas och inte själv ha ett ansvar i verksamheten. Är det av okunskap eller ointresse som gör att dessa ständiga fadäser inträffar i Ljusdals politik? Revisorernas oberoende ska vara tydligt och oinskränkt för att uppnå förtroende och kontinuitet. Kan jag som kommuninvånare känna mig säker på att revisorerna med sin granskning värnar och utvecklar demokrati, rättsäkerhet och ett effektivt användande av våra gemensamma skattemedel?

Bodil Eriksson

- ledamot av omsorgsnämnden i Ljusdals kommun